Varför soja inte är bra för dig?

Soja framställs som en bra proteinkälla Det är många veganer och idrottsnutritionister som håller med. Produkter som tofu, sojamjölk, sojaglass, sojaost osv rekommenderas varmt allmänt. MEN! Se upp! Jag vill inte skrämma er, men vill bara dela med er varför soja inte ingår i min kost. Respekterar dock alla som väljer att äta det!

Läckande tarm
Enligt Loren Cordain (The Paleo Answer, 2012) är soja den legym som innehåller allra mest saponiner. Det värsta hotet mot vår hälsa från saponiner är, enligt Cordain, att de gör hål i tarmens vägg sk. läckande tarm, så att oönskade partiklar (bakterier o proteiner t.ex.) kommer in i blodbanan där de orsakar lågnivåinflammation som ju är ett nödvändigt förstadium till ateroskleros samt kardiovaskulära sjukdomar. Dessa kan ta decennier att utvecklas.

Sojabönan innehåller stora kvantiteter av naturliga gifter eller så kallade ”anti-näringsämnen” exempelvis fytinsyra, lektiner och enzymhämmande ämnen.

 

Hormonell påverkan

Soja innehåller isoflavonoiderna genistein och daidzein vilka är två fytoöstrogener som liknar mänskligt östrogen. De kan blockera östrogeneffekten, störa hormonella funktioner, leda till infertilitet samt bröstcancer. Om man dricker två glas sojamjölk per dag under en månad får man i sig tillräckligt med fytoöstrogener för att påverka menstruationscykeln.

 

I Asien äter man ju massor med soja
I Asien använder man ofta hela sojabönan utan att separera fett och protein, man fermenterar den vilket minskar antinutrienter och man äter betydligt mindre mängder än den gängse bilden av det asiatiska köket. En stor studie uppskattade det dagliga sojaintaget till cirka 7-8 gram per dag där en del är fermenterad soja.

 

Många vegetarianer i västvärlden, däremot, konsumerar cirka 220 gram ren soja per dag. Fermenterad soja som alltså intas i små mängder i det asiatiska köket har inte samma skadliga effekt på kroppen som sojaproteinisolat, sojamjölk, sojabönsolja, sojakött, tofu och andra icke-fermenterade sojaprodukter. Exempel på fermenterad soja är: tempeh, miso, natto och sojasås.

 

Så tillverkas sojaprotein
Tillverkning av sojaproteinisolat sker i livsmedelsfabriker där sojabönor först blandas med en alkalisk lösning för att avlägsna fibrerna. Därefter kondenseras och separeras dem genom syrabad och, slutligen, neutraliseras sojabadet i en alkalisk lösning. Genom att syratvätten sker i aluminiumtankar läcker höga nivåer av aluminium ut i sojamassan. Den kvarvarande massan spraytokas vid höga temperaturer för att producera ett högvärdigt proteinpulver. Slutligen varmpressas sojabönan under hög temperatur och högt tryck. Mycket av innehållet i trypsininhibitorerna kan avlägsnas genom högtemperaturprocesser, men inte allt. Innehållet av trypsininhibitorer i sojaproteinisolat kan variera så mycket som fem gånger. Emellertid har högtemperaturprocesser den olycksaliga biverkningen att den förändrar andra proteiner i sojan så att de i stort sett blir ineffektiva. Det är skälet till varför djur som uppföds på soja behöver lysintillskott för normal tillväxt. Nitriter, vilka är kraftfullt cancerogena bildas under spraytorkning. Dessutom bilds ett gift kallat lysinoalanin under den alkaliska processen vid framställning av sojaprotein.

Om du vill leva hälsosamt
Soja, såtillvida den inte är fermenterad och intas i mycket små mängder, är inte att rekommendera som livsmedel över huvud taget och du gör bäst i att helt undvika det om du vill bibehålla en god hälsa.