torsdag 30 maj 2013

Deppigt värre!

Ja, dagarna går och det har gått en vecka sedan jag gjorde den första operationen innan komplikationerna började! Nu skulle jag ha läkt i en vecka och eventuellt kanske ha kunnat börja med lite lugna promenader... MEN jag är tillbaka på ruta ett och har ondare nu efter andra operationen. Kan inte sätta mig upp utan hjälp, eftersom hela min buk är svullen och det känns som att hela buken sprängs när jag rör på mig. Jag kan inte sova ordentligt, eftersom den inopererade katetern är i vägen och jag som älskar att sova på mage kan inte göra det just nu. Varje rörelse i sängen gör ont. Efter första operationen behövde jag inte äta smärstillande, men nu är det vardagsmat.

Jag var på återbesök idag och pratade med min läkare som i sin tur hade pratat med tre andra läkare. Jag kan fortfarande inte kissa och tömma blåsan, så därför ska min kateter sitta kvar hela helgen. Då ska tydligen min blåsa få vila helt och hållet. Ja, jag kan det här nu... jag har ju haft samma problem sedan dag ett!!!

På måndag blir det återbesök igen och då ska alla läkarna ta ett beslut om vad som ska göras. En tredje operation blir det i vilket fall som helst, eftersom dom måste operera bort katetern och sy igen hålet på min pubis och om dom beslutar sen att eventuellt klippa av gummibandet om det inte funkar som det ska och det måste också göras under op.

Vill bara kunna börja läka och bli hel igen och att alla mina besvär ska vara som bortblåsta! Väldigt psykiskt påfrestande! Blev sjukskriven tom. 14/6 och det är väl behövd. Skulle inte kunna sitta och jobba som jag har det just nu och även om en tredje operation görs under nästa vecka, så måste jag få läknings- och återhämtningstid innan jag är tillbaka på jobbet...

2 kommentarer:

  1. Men Chrisse, så ledsamt att höra, sånt där man inte i sin vildaste fantasi tror ska hända :-( Skickar styrkekramar och hoppas att eländet vänder och att du snart är tillbaka på banan igen!!
    kraaam/MariaG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, trodde att jag skulle vara tillbaka på jobbet bara någon dag efter op, men det blir inte alltid som man tänkt sig.

      Jag försöker dock att tänka att såna här händelser dyker upp ibland av en anledning, men har fan inte kommit på varför detta hände mig? Vad är det jag ska lära mig av detta?

      Radera